Julklappar
Jag har skrivit en liten önskelista för i år. Vanligtvis brukar jag inte önska mig något speciellt och tycker kanske att man kan göra annat för pengarna som "slösas" vid jul. Men så gick jag in på lite olika välgörenhetsorganisationers webshopar för att se om det fanns något intressant. Och jag hittade bl.a. ett armband och halsband - jättefina saker som samtidigt ger lite pengar till välgörande ändamål, perfekt! Så jag har faktiskt önskat mig saker från både Unicef och Barncancerfonden och jag ska ta och köpa saker till familjen där också :-)
Dagens
"Life is what happens to you while you're busy making other plans."
John Lennon
big time failure
aah det blev som jag trodde, fick senaste tentans resultat idag, stort misslyckande. Man får ju inte direkt motivation heller till att fortsätta kämpa när man har nästa tenta runt hörnet (som jag dessutom inte har börjat läsa till än) Stressen och pressen som jag kände av på gymnasiet kommer tillbaka och jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag måste ju iaf klara denna termin så jag kan få studiemedel till nästa år...
Just nu har jag praktik, vilket känns helt okej. Jag är på en förskola och idag höll jag i ett eget yogapass för en barngrupp! :-) De var väldigt intresserade och många var koncentrerade och dessutom riktigt duktiga. Imorgon ska jag även ha hand om en vila och har valt ut en av mina favoritböcker från när jag var liten: "Guldflickan", som är skriven av Hannele Norrström som var döende i cancer när hon skrev boken, bara 10 år gammal. Jag hade glömt bort den men letade igenom lådan med gamla böcker och hittade den och blev lite känslosam när jag kom ihåg hur mycket jag tyckte om den och hur ledsen jag var för flickans skull.
---
Jag blev lite ledsen över resultaten på tentan idag, även fast det var mer än väntat. Jag känner mig så hopplös över att jag inte klarar av det och blir orolig över framtiden, vad blir det av mig egentligen? Men så sitter jag här nu och lyssnar på Bob Marleys "Three little birds" och då känner jag mig bara för att rycka upp mig och inse att allting ALLTID ordnar sig. Jag har det bra jag, men man glömmer lätt bort det när man bara följer livets ström utan att stanna upp och tänka efter lite.
Just nu har jag praktik, vilket känns helt okej. Jag är på en förskola och idag höll jag i ett eget yogapass för en barngrupp! :-) De var väldigt intresserade och många var koncentrerade och dessutom riktigt duktiga. Imorgon ska jag även ha hand om en vila och har valt ut en av mina favoritböcker från när jag var liten: "Guldflickan", som är skriven av Hannele Norrström som var döende i cancer när hon skrev boken, bara 10 år gammal. Jag hade glömt bort den men letade igenom lådan med gamla böcker och hittade den och blev lite känslosam när jag kom ihåg hur mycket jag tyckte om den och hur ledsen jag var för flickans skull.
---
Jag blev lite ledsen över resultaten på tentan idag, även fast det var mer än väntat. Jag känner mig så hopplös över att jag inte klarar av det och blir orolig över framtiden, vad blir det av mig egentligen? Men så sitter jag här nu och lyssnar på Bob Marleys "Three little birds" och då känner jag mig bara för att rycka upp mig och inse att allting ALLTID ordnar sig. Jag har det bra jag, men man glömmer lätt bort det när man bara följer livets ström utan att stanna upp och tänka efter lite.
tankar
long time no see...
så kommer tankarna igen... Hur kan man ångra sig så tvärt som jag? Jag vet inte hur jag ska göra, lärarutbildningen läggs nog på is iaf, det känns ganska säkert. Jag vet inte om jag skulle klara av det så bra som jag önskar. Folk säger att socionomprogrammet är nog det som skulle passa mig bäst men jag tror varken jag skulle komma in där eller klara av utbildningen. Låter som om jag har noll självförtroende men jag har problem med att studera och tappar lätt lusten om något inte känns roligt eller 100% rätt. Jag skulle vilja jobba med att hjälpa andra och känna att jag gör nytta - jobba med bistånd, välgörenhet eller liknande. Men jag vet inte riktigt vilken väg man kan ta...
Nu till våren har jag sökt in till fristående spanskakurser, det är iaf något som jag VET att jag vill hålla på med, dock är det ju inget som jag får ett direkt jobb eller examen av. Men om man kombinerar språk med något annat ämne så kan man kanske komma någon vart.
Jag har sett att Röda Korsets folkhögskola ordnar utbildningar där man lär sig om demokrati, mänskliga rättigheter m.m. och dessutom åker till ett annat land och gör projektarbete eller volontärar. Jag har senaste veckan kikat lite extra på deras media och kommunikationskurs, jag har alltid varit intresserad av media och kanske vore det något för mig. http://www3.redcross.se/templates/Page____3588.aspx
De utbildningarna var jag inne på redan förra året men det som stoppade mig då var att jag kände att eftersom man inte "blir något" efter avslutad utbildningen så är det bättre att satsa på yrkesutbildning. Det var kanske dumt tänkt, hjärtat ville göra det eftersom jag tror jag själv skulle få ut mycket av det eftersom det är något jag verkligen brinner för, men hjärnan sa annorlunda och ville satsa på säkra kort för jobb.
Nu ska jag tänka om och lyssna på hjärtat istället, så förhoppningsvis blir det spanska till våren och sen någon slags utbildning som känns mer rätt för mig och som jag brinner för, utbildningen blir nog så mycket lättare då.
så kommer tankarna igen... Hur kan man ångra sig så tvärt som jag? Jag vet inte hur jag ska göra, lärarutbildningen läggs nog på is iaf, det känns ganska säkert. Jag vet inte om jag skulle klara av det så bra som jag önskar. Folk säger att socionomprogrammet är nog det som skulle passa mig bäst men jag tror varken jag skulle komma in där eller klara av utbildningen. Låter som om jag har noll självförtroende men jag har problem med att studera och tappar lätt lusten om något inte känns roligt eller 100% rätt. Jag skulle vilja jobba med att hjälpa andra och känna att jag gör nytta - jobba med bistånd, välgörenhet eller liknande. Men jag vet inte riktigt vilken väg man kan ta...
Nu till våren har jag sökt in till fristående spanskakurser, det är iaf något som jag VET att jag vill hålla på med, dock är det ju inget som jag får ett direkt jobb eller examen av. Men om man kombinerar språk med något annat ämne så kan man kanske komma någon vart.
Jag har sett att Röda Korsets folkhögskola ordnar utbildningar där man lär sig om demokrati, mänskliga rättigheter m.m. och dessutom åker till ett annat land och gör projektarbete eller volontärar. Jag har senaste veckan kikat lite extra på deras media och kommunikationskurs, jag har alltid varit intresserad av media och kanske vore det något för mig. http://www3.redcross.se/templates/Page____3588.aspx
De utbildningarna var jag inne på redan förra året men det som stoppade mig då var att jag kände att eftersom man inte "blir något" efter avslutad utbildningen så är det bättre att satsa på yrkesutbildning. Det var kanske dumt tänkt, hjärtat ville göra det eftersom jag tror jag själv skulle få ut mycket av det eftersom det är något jag verkligen brinner för, men hjärnan sa annorlunda och ville satsa på säkra kort för jobb.
Nu ska jag tänka om och lyssna på hjärtat istället, så förhoppningsvis blir det spanska till våren och sen någon slags utbildning som känns mer rätt för mig och som jag brinner för, utbildningen blir nog så mycket lättare då.
