bloggeliblog

“Don't worry about a thing, every little thing is gonna be alright”

Jag kom precis hem efter fyra veckor i Holland. Jag gillar Holland, men mest såklart för att Han är där.
Man kan ju tycka att ett land som ligger hyfsat nära Sverige inte är så annorlunda, men Holland är ganska annorlunda, och nu tänker jag inte endast på deras öppenhet med droger och horor som ganska klart är den största skillnaden.
Efter att ha bott i Holland och rest dit ett antal gånger de senaste fem åren har jag även lagt märke till småsaker som en annan kanske inte skulle tänka på.
Holländarna är väldigt sociala av sig och man hejar alltid på personer man går förbi när man är ute och går (Jag bor i Stockholm där detta beteende inte förekommer). De säger även hejdå till busschauffören efter en busstur, första gången jag åkte buss tänkte jag att ”jaha, den killen kände busschauffören han” när jag såg en kille kliva av och ropa "hejdå "och "tack". Efter att ha sett att i stort sett alla som gick av gjorde detta började jag ana att alla inte kände busschauffören trots allt…  Att börja en konversation med en helt främmande person på bussen är heller inget konstigt.
Men kanske är det inte så att holländarna är ovanligt sociala av sig, det är kanske mer så att vi svenskar istället är ICKE- sociala.
Andra saker som jag tänkt på som kanske inte anses jätteviktigt i Sverige, men som anses väldigt oartigt om man inte gör det i Holland är t.ex.:
Man bör alltid säga "goddag/morgon/kväll", "tack" och ”vi ses!” i affärer.
Man ska aldrig besöka någon utan att ha ringt och ”bokat tid” innan (även fast det bara gäller vänner), och man får absolut inte komma försent.
Alla ska ha sagt ”smaklig måltid” innan man får börja äta, och så ska man säga det när man ser någon annan i ens närhet äta.
Man kindpussas i Holland, tjejer som killar, TRE gånger!
Man Ni:ar folk man inte känner eller äldre personer.
När man fyller år är det inte helt ovanligt att man också ger presenter, inte bara får.
Man säger också grattis till alla i födelsedagsbarnets omgivning.

Vid det här laget har jag vant mig med alla sociala ”regler”. T.o.m. så pass mycket att när jag nu är hemma i Sverige igen går och säger hej till random folk jag möter. Jag kommer på mig själv när jag bara får en konstig blick tillbaka.
Men det är Sverige (Stockholm) det. Här anses man vara annorlunda om man är för trevlig!